Sårad till tusen

Jag blev åter igen varnad idag, jag känner att jag inte bidrar med något än olycka till laget. Detta skulle vara ett lag som älskade att spela fotboll men istället får de känna denna frustration över att jag kanske ska bli varnad match efter match. Men idag var det ingen ful tackling, inget fult snack mot domaren. Jag vräkte ur mig ”FITTA” över hela planen efter ett misslyckat anfall. Och precis när domaren drog upp det gula kortet så kändes det som att jag blivit sparkad mellan benen av en storväxt tysk försedd med spikförsedda skor, alltså inget att jubla över. När Kalle 5 minuter senare skäller ut mig och verkligen bevisar för mig vilken meningslös individ jag är så bröt jag ut i gråt, jag kunde inte hålla det inne. Jag ville bara springa till min mamma och viska till henne ” håll om mig”. Men det fanns ingen mamma som väntade på mig, istället fick jag åka hem och krama om min nallebjörn Tea-bag, han sa att han älskade mig:)

/ Gust

Svar på tal

"arg jävel: Tro inte att jag kommer ställa upp för er med nått sånt här när ni skriver ord som "mobbade jävel"."

Kan tänka mig hur irreterande det var för dig "arg jävel" när du nu sett fram emot att få läsa din favoritblogg en skön eftermiddag där du istället för att vara med kompisar osv sitter framför datorn. Jag antar också därför att sluta ställa upp för oss är ekvivalent med att sluta läsa våran blogg. Därför är rubriken med dess innehållande ord perfekt, perfekt för att den når dig, en läsare. Se rubriken som en utsträckt hand, vi kan ta dig bort från tritessen och din inplanerade kvalitetstid med datorn.

Vi är medvetna att rubriker som dessa kan degradera oss till att ha samma status som lågstadiebarn. Dock är det inte vi misslyckats med att sätta en väl forumelrad rubrik. Det är du som läsare, du som inte förstått att det kan finnas en gnutta ironi i ett inlägg där Carloina Klüft beskrivs som en perfekt lagkamrat om hon vore på exctasy, det är du som får ett fett "FAIL" inristat i pannan.

Det var pågrund av såna som dig som indianerna förlorade Amerika.

"Dom jävlar albinosarna kommer och tar vår mark, dödar våra oxar och bygger flottiga jävla Mc Donalds, nu dödar vi dom tjocka jävlarna!"

"Nä men hörru, det är väl att ta i! Om du använder ord som "tjocka jävlar" kan jag verkligen inte stödja dig, jag går hem surfar lite istället"

Nu hoppas jag bara att det inte var en person som satt en lagmarat till världen som skrev kommentaren.

Jag skäms för vilken klass chatten håller också.

"Mikael" in Japanese characters

Som vanligt



Oskars mamma minuten innan han åkte hemifrån för att cykla till matchen: "Glöm inte ta benskydden nu, Oskar".

Oskar glömde skorna.

Vi kanske behöver dig din mobbade jävel



"- Idag, drygt fyra månader senare, kan jag inte hjälpa att undra över vart allt gick så fel."
 
Jag funderade på det här. Funderade på vad Fruktstund saknar och kom att tänka på att vi saknade en viss typ av spelare. Vi har Oskar som kan springa både förbi och över allt i hans väg och vi har Albin med skottet. Viktiga spelartyper som varje vinnande lag bör inneha.

I senaste matchen mot ett extremt sargat Helrörpojkarna kom spelare försent och uppvärmningen om den nu kan kallas sådan bestod mest av prat och stillastående spelare. Nu i efterhand förstår jag vad vi saknar, något som egentligen varit så uppenbart för oss alla. Fruktstund behöver en pådrivare, en ettrig liten jävel som inte riktigt skriker utan istället sprejar oss andra med projetiler av saliv. Ser ni det inte framför er? Någon som proklamerar för oss hur viktigt det är att "ha roligt" att det inte är "på allvar" men samtidigt sliter sitt hår för varje felpass, tänk er Carolina Klüftextacy. "Det är kul att spela fotboll killar, roligt, kul!" ska efterföljas av ett "Ni spelar för fan i Korpen killar, KORPEN! Halva motståndarlaget bär käpp och ni kan ändå inte peta in ett satans mål, det här är fan inte ROLIGT!"

Känner du att du har dessa egenskaper, kanske dina förfäder var slavägare eller har du faktiskt förstått att din fulhet försvinner med lite motion: Kontakta oss!


FC Fruktstund - Ett lag i kris


Om jag sluter ögonen och koncentrerar mig kan jag fortfarande höra ekot utav skratten. Ibland, precis innan jag somnar, händer det att jag ser allting i igen, precis som det var; hur snön som fallit under natten låg som ett vitt täcke över konstgräset och hur vi ensamma och omgivna av detta vinterlandskap som dröjt sig kvar, sprang fram och tillbaka över planen; bleka, illamående och utmattade men framförallt lyckliga. Den där kalla marsmorgonen skulle komma att förändra allting. Alla var så olika, befann sig på olika ställen i livet och hade sin historia och sina problem men just  den morgonen på Fredrikskans sammanbands vi av mer än mjölksyra och det faktum att alla mer eller mindre undrade vem fan Gust var och vad han gjorde där; var och en kände för första gången att vi hittat hem. - Idag, drygt fyra månader senare, kan jag inte hjälpa att undra över vart allt gick så fel.


FC Frukstund är ett lag i kris. Ledaren för vår fanclub har avgått, all regelbunden träning har upphört, och ekonomin är körd i botten. Och vi som delade 'drömmen om en bänkfri fotbollsvärld´ har i nuläget en lagkapten som stängt av två spelare från alla kommande matcher, därför att de nämnda lagkamraterna "borde veta sin plats".


Droppen som fick bägaren att rinna över för de flesta i laget var en incident i förra veckan, som tydligare än någonting tidigare blottlagde sprickorna i FC Frukstund, och som kom att öppna mångas ögonen inför vad som var på väg att hända, hur vi någon stans längs vägen förlorat allt; glädjen, kamratskapet, moral och ideal: - bakom slutna dörrar, utan att informera övriga lagmedlemmar, ska en överenskommelse mellan lagkaptenen Anton Holmgren och FC Fruktstund president kontrakterats som säger att de tre kilo kaffe, som vi tävlar om i Korpen och som vi från dag ett haft för avsikt att skänka till välgörenhet för att lindra det mänskliga lidandet, kommer att tillfalla presidenten i utbyte mot att lagkaptenen erhåller ett höjt arvode samt något som endast nämns i kontraktet i och med den diffusa formuleringen "mer makt".

Må hända att Anton är girig och matriellt fixerad - han är den enda jag känner som skriker "Jävla fattiglapp" varje gång han hör Evert Taube sjunga "Flickan från havanna, hon har inga pengar kvar" - men något sådant här, tror jag inte någotnväntat sig. Men det är väldigt talande för hur det ser ut i FC Frukstund för tillfället.

Om laget ska över huvudtaget ska kunna överleva, och om vi ska hitta tillbaka, kommer vi behöva göra en hel del radikala förändringar. Jag spår en mycket turbulent tid framöver. Därför behöver vi er, våra fans. Ni som har varit med oss från början, delat vår rädlsa och våra förhoppningar. Ni har sett våra första stapplande steg in över södra utmarkens planer och växt tillsammans med oss. Nu behöver vi er hjälp. Micke har installerat en chatfunktion till höger, och därigenom hoppas vi att ni ska kunna stötta oss igenom den svåra tid som följer.

Vi har vaknat ur drömmen, förlorat visionen, övergivit våra mål och Anton har sålt 1 miljard människors räddning. Kvar finns bara minnena, och en gnutta hopp. Nu har vi inget att förlora. Vi tänker göra allt som står i vår makt för att rädda det här laget. Följ med!


RSS 2.0